Vid din sida är jag säkerheten själv.

Om 19 minuter är det julafton. Härliga, underbara, endast-en-gång-om-året-dag. Jag känner mig som en femåring igen, en liten plutt som kommer ha rejält svårt att somna ikväll. Jag vill ha julklappar!


Counting down the days.. 3

Observera att denna "dikten" inte alls har något att göra med hur jag mår eller liknande. Bara skrev den, liksom.


Klockan slår tolv.
En ensam flicka vandrar fram på Farbror vinters golv.
Vart är hon på väg? Ingen vet.
Vad är det som hänt? En hemlighet.
Ned längs hennes kind rullar en tår.
Förstår ingen hur hon egentligen mår?
Vinden vänder.
Flickan har tappat känseln i sina händer.
Kölden skär ivrigt sönder hennes hud.
Ty hon är naken, denna midvinterbrud.
Månens sken lyser upp stigen där hon går.
Sakta faller ytterligare en tår.
En vindpust fylld med snö.
Nu ska hon dö.



God Jul!


FÖRLÅT.

Som rubriken säger, förlåt. Jag har varit så äckligt sämst på att blogga. Vad min ursäkt är? Brist på lust, ork och fantasi. Jag har börjat göra min bilddagbok mer och mer som en blogg, så jag har nöjt mig med den helt enkelt.

Sedan jag skrev sist har så otroligt mycket hänt, det är helt sjukt nästan. Jag varken kan eller orkar skriva om allt så ni får väl fråga om ni absolut undrar.

Jag har världens bästa bror.
Jag har världens bästa kompis.
Jag ska äntligen få någon att prata med.
Du är körd.
Du
också.

Mitt liv är bra just nu! (Bortsett från att jag är sjuk hela tiden.)

RSS 2.0